Okej, tänkte skriva ner min förlossnings berättelse medans man kommer ihåg en del av allt, det har ju faktiskt gått 6 månader.

 

Under graviditeten så fick jag gå på TUL (tillväxtultraljud) varannan vecka eftersom att de misstänkte att bebisen var för stor.

Eftersom att det var en stor bebis så skulle jag inte kunna gå över tiden, han skulle ha blivit för stor för att kunna födas ut "normalt". Så efter möten med två olika läkare så fick jag bestämma om jag ville ha en igångsättning eller ett kejsarsnitt men vi kom fram till att jag skulle få ett planerat kejsarsnitt (något som jag faktiskt ångrar idag, hade velat föda "normalt").

Dagen med stort D blev 4/9 2014.

 

Dagen innan fick jag tillsägelse att duscha med en speciell tvål kvällen innan och samma morgon som op(minns inte vad den hette). Natten innan blev det inte mycket sömn (hallå imorgon är den viktigaste dagen i mitt liv!) Den morgonen iaf var väldigt jobbig, var så törstig och hungrig + nervositeten på de. Vi åkte in till Södertälje sjukhus och fick komma in på ett rum. Fick byta om, sätta in kateter (AJ!?) och sedan vänta på att det skulle bli min tur.

De rullade ner mig på operation och Markus fick självklart följa med ( i sina blå operations kläder).

Väl inne i op-rummet så var det ganska mycket folk och jag var så nervös så jag skakade som ett asplöv i hela kroppen. De frågade mig flera gånger om jag frös eller var nervös eftersom att jag skakade så mycket.

Det var dags att sätt spinalbedövningen i ryggen (det jag hade varit mest nervös över) men det gick som en smäck och kändes bara som mensvärk.

Efter bedövningen blev jag så trött så att jag höll på att somna, det eftersom att all nervositet släppte + att jag var så trött från natten innan.

De gjorde olika tester för att se om bedövningen hade tagit som den skulle, vilket den hade gjort.

De började processen med att ta ut bebisen och helt ärligt talat har jag ingen som helst tidsuppfattning om hela den tiden. Jag hade så mycket fostervatten så de hamnade massor på golvet när de skar upp livmodern. Men tillslut sa de "här kommer bebisen" och de första han gjorde var att skrika och kissa ner sköterskan. Eftersom vi inte visste vad det skulle bli för kön innan så kom de fram och visade mig att de blev en pojke innan de tog ut Noel oh Markus till rummet intill för att väga och mäta. Efter en stund kom de in med Noel till mig igen och jag fick äntligen hålla i min lilla kille! Noel föddes 10:15 den 4/9 2014. 

 

Undra om jag hade trott på mig själv om jag berättade att jag skulle bli tillsammans med Markus, att vi skulle flytta ihop, förlova oss och skaffa barn. Jag tror faktiskt inte att jag hade trott på det.

Det ska bli roligt att blicka tillbaka om sisådär 5 år och se hur mina tankar går nu.

 

Som sagt, jag har en underbar sambo och ett helt fantastiskt litet barn som heter Noel.